De är inte förrens nån är borta, man tänker på hur mycket man uppskattar dom...
idag har varit en tuff dag, men stark som man är så klarar man de mesta. blev övertid på jobbet, men de gör ingenting, kul med lite extra pengar bara.
lill gumman verkar må bättre, hon äter o har ba***t fastar idag, så kanske vi kan följa våra planer för lördag, de vore synd om de inte gick.
vissa personer tänker inte som andra. de är ju bra i bland, men i vissa situationer måste man faktiskt offra sej, o inte bara tänka som man alltid gör. man får kompromissa helt enkelt.
tex. man slutar en viss tid, lämnar allt man gör/ska göra, sen bara går sin väg. tar för givet att dom som är kvar slutgör det som den personen skulle ha gjort. jag blir så irriterad, jag försöker alltid ställa upp för mina med människor, jag vill gärna hjälpa till så gott de går, finns ingen anledning till o stå o titta på en som har häcken full, när man vet att man kan vara en hjälpande hand. men ibland orkar inte jag heller, de finns ju gränser. allt handlar om att ge o ta. ta inte dina med människor för givet, för när dom inte finns kvar så ångrar du dej.....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar