när min stor kille skulle fylla 3år fick han en riktig trots, i samma veva fick vi lill flickan o man var i upplösningstillstånd konstant. När ja ser tillbaks på de så vart allting fel från början, o hade jag fått göra om de hade ja gärna gjort de. jag hade tagit de mer lugnt o kanske tom varit en bättre mamma...
nu till sommaren blir killen 6år o lill flickan 3. och de börjar märkas på dom båda att de e dax igen... den här gången 2st och lite värre. min flicka kan vara en riktig solstråle o charmtroll, men när de går fel så ojoj, då får man verkligen bita sig i läppen. så nu gör vi om de, den här gången ska jag vara lite mer starkare o lite mer tåligare. jag lovar inget för jag har själv grymt dåligt tålamod, men ävem jag e ju lite äldre o kanske tom klokare?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar